Villa Akleja – ett konstnärshem i tiden

I början av 1890-talet förde familjen Acke ett kringflackande liv och alternerade mellan Finland, Åland och Sverige. Man vistades ofta hos Ackes svärfar, den finlandssvenska författaren Zacharias Topelius, men så småningom längtade familjen efter en avskild plats för arbetsro och rekreation. Den perfekta platsen skulle ligga nära vatten, helst vid svenska Östersjökusten.”Helst ville vi ju ha så att vi kunde trifvas der också på sommaren och fastna litet stadigare (Saltsjöbaden är för dyrt och alldeles för civiliseradt)”, som Eva Acke uttryckte det i ett brev 1893.  Så småningom hamnade man 1901 i Vaxholm. Byggnaden, som sedermera kallas Villa Akleja var ursprungligen ett mindre trävilla från 1870-talet med trapptorn och en stor, flersidig matsal i husets östra parti, belägen på en stor tomt med södersluttning. Namnet ”Akleja” är inte bara namnet för blomma utan även en ordlek mellan ”Acke” och hustruns förnamn ”Eja”, som Eva Acke också kallades. Köpet möjliggjordes genom farsarvet efter Zacharias Topelius som avled 1898. Acke lät omedelbart genomföra en omfattande om- och tillbyggnad, som blev färdig 1901 då familjen kunde flytta in. Till arkitekt anlitades Ernst Stenhammar, en god vän till familjen, som arbetade efter Ackes intentioner.

 Villa Akleja ligger i ett område med några av Vaxholms största sommarvillor. Vissa delar i öster förutom matsalen revs och istället byggdes en stor ateljé med väggar av tegel. Acke använde villan som ateljé och bostad fram till sin död 1924. Villa Akleja har spelat en stor roll som mötesplats och träffpunkt för det tidiga 1900-talets ledande kulturpersonligheter kring Acke och hans hustru Eva, förr Topelius. Den fris som är inmurad i fasaden är en gåva av skulptören Christian Eriksson och finns även på Dramatiska Teaterns stora fasad. Den föreställer en dansande faun.

Villa Akleja – ett konstnärshem i tiden

Villa Akleja är kulturminnesmärkt

Byggnaden anses vara det tidigaste exemplet i Skandinavien på en villa med öppna rumssammanhang såväl i plan som höjd. Mot norr öppnar sig matsalen genom en stor valvbåge och mot ateljén genom skjutdörrar. Ateljén går genom två våningsplan och har lanternin, glastak, stort nordfönster och en dörr i östgaveln direkt ut till trädgården.

Vid den manshöga öppna spisen finns ett  minne av  den gode vännen målarprinsen Eugen i form av en inmurad champagnekork. Villa Akleja är kulturminnesmärkt sedan 1980-talet. Ackes egenhändiga devis på väggen in till köket lyser förstärkande med “Acke och Ejas hus gränsar i söder till samhället och i norr till sagan”

Tomten och trädgården planerades av trädgårdsmästare från Bergianska trädgården där Ackes far, Nils Johan Andersson, var botaniker. Björkar och en del blommor hämtades från Evas fars Björkudden i Finland och en vinranka togs med från Italien. Vinrankan planterades tätt intill husets sydsida och ger fortfarande vindruvor.